Stigande priser och risk för störningar – åtgärder kan bli aktuella

Det pågående kriget i Mellanöstern har skapat ett ansträngt läge på de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten har Sverige i nuläget ingen brist på drivmedel, men priserna på olja och drivmedel har stigit och läget kan förändras snabbt.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken varit nästan helt stängt för transporter i cirka fyra veckor, vilket påverkar den globala olje- och drivmedelsförsörjningen. Energimyndigheten uppger att de följer utvecklingen i samverkan med andra myndigheter och aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan behövas för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Leveranser till Europa kan påverkas efter april

Energimyndigheten bedömer att de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes anländer till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Enligt myndigheten är det främst tillgången på diesel och flygbränsle i Europa som kan påverkas, eftersom en stor andel av dessa bränslen vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder om förbrukningen behöver dämpas

Energimyndigheten pekar på att höga drivmedelspriser i sig kan dämpa förbrukningen, men att Sverige och EU även har möjlighet att införa fler åtgärder om det skulle krävas. Exempel som myndigheten lyfter är:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Möjlighet för regeringen att besluta om ransonering vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt.

Regeringen beslutar om lageravtappning 2 april–30 juni

Regeringen har den 1 april beslutat att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning av Sveriges oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Avtappningen ska ske samordnat med andra länder inom ramen för Internationella energibyrån (IEA):s initiativ.

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager. Åtgärden syftar till att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden efter att transporterna genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, vilket gör att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Sveriges deltagande motsvarar cirka 14 dagars lager.

Regeringen beskriver i sin bakgrund att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet. Även om Sverige har nästan obefintlig råoljeimport från regionen betonas att oljemarknaden är global och att minskade leveranser därför får breda effekter.