Analys pekar på miljardrisk om EU-åtaganden missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Fokus ligger på den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: 11 miljoner ton över åtagandet

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan komma att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp till 5,2 miljoner ton av gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet: Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor.

Efter ETS-flex återstår 5,8 miljoner ton

När möjligheten att använda EU ETS-rätter räknats in återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL bedömer att kostnaden är mycket osäker eftersom många medlemsstater har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-rätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen uppstår enligt IVL en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver ökade kostnader kan även sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet: Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Analysen hänvisar även till rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.