HöörNytt

LU-avhandling: Omsorg om skogen ger inte alltid mer biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

Ny LU-avhandling: känslor för skogen ger inte automatiskt mer biologisk mångfald.

Annons

Ny forskning om skogsägande och naturhänsyn

Att skogsägare känner starkt för sin skog betyder inte automatiskt att de också brukar den på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, presenterad i ett pressmeddelande den 2 juli 2026.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Studien bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Enligt forskaren bakom avhandlingen, Hanna Ekström Pigot, visar resultaten att en stark känslomässig relation till skogen inte har någon tydlig koppling till hur skogen sköts i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot.

Ekonomi och praktiska villkor påverkar besluten

Avhandlingen lyfter att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer väger tungt när skogsägare fattar beslut. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena målen.

– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.

Frivilligt skydd kan missa värdefulla områden

Enligt pressmeddelandet riskerar dagens system för frivilligt skydd att missa de mest värdefulla naturområdena. Avhandlingen pekar också på att utformningen av skyddet spelar stor roll för effekten.

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Avhandlingen

  • Titel: Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance
  • Författare: Hanna Ekström Pigot
  • Publiceringsår: 2026
  • Disputation: 13 maj 2026 (Lund)
Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle