Stadsskräpet minskar – men fimpar och snus dominerar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten bygger bland annat på nationella skräpmätningar och visar för första gången hur mängden skräp utvecklats över tid. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, men nikotinrelaterat skräp står fortsatt för en stor del av det som hamnar på marken.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger endast en av tio att de själva har skräpat ner. Som orsaker nämns slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter tillbaka

Enligt de nationella skräpmätningarna har stadsskräpet totalt minskat med 30 % sedan 2023. I pressmeddelandet säger Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring:

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.”

Exempel på föremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar har minskat är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

I pressmeddelandet säger Josefin Carlring:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål. Exemplet innehåller bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men inte i skräpet

Rapporten beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter en ökning 2022–2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026. Håll Sverige Rent hänvisar också till en Novusundersökning där få uppges känna till ”flergångslagen” och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

Enligt de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 syns dessutom inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader längs kusterna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten tydliga regionala skillnader:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). 99 % av skräpet uppges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket ligger under EU:s tröskelvärde. Här uppges mer skräp kunna kopplas till strandbesökare, såsom fimpar, snus och plastförpackningar.

I fjällen är snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades under 2025, enligt rapporten. Här förekommer även förpackningar från godis, snacks och mat.