Fler blommor – men också fler risker

Blomrika vägkanter kan ge viktig mat och livsmiljö åt humlor, men vid hög trafik ökar samtidigt dödligheten kraftigt. Det visar en ny studie från Lunds universitet som har undersökt vägkanters betydelse för humlor i Skåne.

Resultaten kan vara relevanta även för mindre vägar i Höörs kommun, där många sträckor har lägre trafikflöden och där skötseln av vägkanter kan påverka både flora och pollinatörer.

Kartlade 60 vägkanter – med hjälp av tränade hundar

I studien inventerade forskarna 60 vägkanter runtom i Skåne och jämförde antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikintensitet. För att hitta humlebon använde man specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter bon.

Forskarna fann att fler humlor dog i vägkanter där trafikflödet var högt jämfört med där det var lågt.

Vid cirka 4 000 fordon per dygn hittades fler döda än levande

Enligt studiens resultat var skillnaden tydlig mellan låg- och mer trafikerade vägar.

”Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar”, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Nästan inga humlebon vid normal trafik

Forskarna blev samtidigt förvånade över att de i princip inte hittade några humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som hittades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Slutsatsen i pressunderlaget är att det främst är lågtrafikerade vägar som bidrar med boplatser, och att dödligheten längs dessa sträckor är låg. Forskarna pekar också på att en stor del av Sveriges vägnät består av vägar med lägre trafik, vilket kan innebära att åtgärder för blomrika vägkanter gör störst nytta just där.

Trafikverket: Ger bättre förutsägbarhet för åtgärder

Studien är finansierad av Trafikverket för att öka kunskapen om samspelet mellan vägkanter och natur. Trafikverkets sakkunnige Johan Rydlöv lyfter att resultaten kan hjälpa myndigheten att välja mer effektiva insatser för pollinatörer.

”Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer”, säger Johan Rydlöv.

Skötsel kan gynna både växter och pollinatörer

Enligt pressreleasen finns i vägkanter ofta arter som var vanligare förr, som blåklockor, prästkragar och åkervädd. I Trafikverkets miljöarbete ingår att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för att gynna biologisk mångfald, exempelvis genom att minska klippningen så att blommor hinner sätta frö och ge mer mat till pollinerande insekter.

Samtidigt betonar forskarna att satsningar på vägkanter inte ska ersätta skydd av andra naturmiljöer, som naturbetesmarker och slåtterängar.

Studien är publicerad i tidskriften Biological Conservation med titeln: “High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations”.