Så stor del av inkomsten går till villalånet – Stockholmskommuner i topp

Skillnaderna är stora i Sverige när det gäller hur mycket av hushållens nettoinkomst som går till kostnader för villalån. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad torsdagen den 25 juni 2026.

Analysen bygger på genomsnittliga villapriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering (efter ränteavdrag).

Stockholmsområdet sticker ut

Enligt Landshypotek Banks sammanställning lägger ett genomsnittligt hushåll i Solna 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.

Lägst andel i flera inlandskommuner

I andra änden av skalan finns kommuner där lånekostnaden tar en betydligt mindre del av inkomsten. Landshypotek Bank pekar bland annat ut Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lån för en genomsnittlig villa.

Så ser det ut på länsnivå – Skåne bland länen med hög andel

På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent.

Landshypotek Bank uppger även att Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.

Om beräkningarna

• Genomsnittliga villapriser per kommun och län från Svensk Mäklarstatistik
• Belåningsgrad: 75 procent
• Bolåneränta: 3 procent
• Amortering: 2 procent
• Kalkylen gäller efter ränteavdrag
• Inkomster baseras på SCB: medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster