HöörNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och mindre än i Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och något mindre än i EU före momssänkningen.

Annons

Prisökningar i linje med inflationen

Debatten om matpriserna har fortsatt efter de stora uppgångarna 2022–2023. En genomgång från Länsförsäkringar visar dock att livsmedelspriserna under de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – har ökat inom vad som beskrivs som normala ramar och dessutom i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

"Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa", säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

5–6 procent upp sedan våren 2023

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabbaste prisuppgången på livsmedel ut under våren 2023. Därefter – räknat från april 2023 – fortsatte priserna att stiga med omkring 5–6 procent i Sverige fram till matmomssänkningen.

"Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala", säger Alexandra Stråberg.

Sverige något lägre än EU i treårsperioden

I jämförelse med övriga Europa pekar genomgången på att Sverige haft en något lugnare utveckling under den senaste treårsperioden (mars 2023–mars 2026), innan momssänkningen.

  • Sverige: 6,0 procent
  • Sverige (KPI): 5,7 procent
  • EMU: 8,2 procent
  • EU: 8,9 procent

Tittar man längre bak: mat steg snabbare än KPI före pandemin

Genomgången lyfter även att matpriserna under decenniet före pandemin (januari 2010–januari 2020) ökade betydligt snabbare än den breda inflationen i Sverige: 19,3 procent för livsmedel och alkoholfria drycker jämfört med 10,7 procent för KPI.

Annons

Momssänkningen förändrar bilden

Siffrorna ovan avser utvecklingen fram till april 2026, alltså före momssänkningen. När halveringen av matmomsen räknas in förändras läget tydligt, enligt Länsförsäkringar.

"Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig", säger Alexandra Stråberg.

Hög prisnivå – trots normaliserad ökning

Länsförsäkringar bedömer att matpriserna i Sverige har följt både den allmänna inflationen och utvecklingen i omvärlden, men att diskussionen om höga matpriser lär fortsätta.

"Prischocken 2022–2023 slog hårt mot svenska hushåll och frustrationen över den höga prisnivån finns kvar. Även om ökningen normaliserats sker det från en hög nivå, och osäkerheten kring framtida förändringar är stor, inte minst med oroligheterna i Hormuzsundet", avslutar Alexandra Stråberg.

Femårsbilden: större uppgångar sedan 2021

För perioden mars 2021–mars 2026 redovisar tabellen följande förändringar för livsmedel och alkoholfria drycker (före momssänkningen):

  • Sverige: 33,2 procent
  • Sverige (KPI): 23,4 procent
  • EMU: 32,8 procent
  • EU: 36,8 procent

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi